Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

137.3m FM

Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal

opinion

Den grundläggande förändring, med en mängd uttryck på olika områden och nivåer, som internets framväxt representerar handlar i grund och botten om en sak: Vi har, som nämnts tidigare, gått från en situation av brist till överflöd på information eller, i historikerns fall, på källor. I detta avsnitt ska vi titta närmare på vad detta betyder för källkritik och hänvisningar på webben, och i nästa mer specifikt på samma frågor i relation till material i digitala arkiv.

Byggnaden var ju från mitten...

I båda fallen är en viktig aspekt att fråga sig vad som egentligen är nytt i den digitala världen och vad som inte förändrats sedan tidigare. Ett första, ganska givet och allmänt svar på det som ändå är viktigt att framhålla, är att källkritik i grunden alltid är och har varit ett förhållningssätt och inte i första hand en teknik. Kort uttryckt är källkritiken, ur ett forskarperspektiv, en samling riktlinjer för att avgöra en källas äkthet, trovärdighet och relevans för den fråga vi söker svar på.

Inom historieämnet utgjorde dessa principer länge, och är kanske i vissa avseenden fortfarande, det sammanhållande metodologiska ramverket i avsaknad av mer utvecklade teoretisk-metodologiska modeller; som ett brett ämne med många subdiscipliner har källkritiken "Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal" utgjort ett förenande band mellan utövarna.

Åtminstone är det ofta Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal det framställs i grundutbildningen i historia. Källkritikens bud kan sammanfattas och grupperas på olika sätt. Den yttre kritiken hjälper oss utföra den inre, vilket ger en bättre förståelse för att utveckla den yttre kritiken osv. Ett tredje sätt, för de flesta kanske det mest bekanta, är att systematisera källkritiken utifrån fyra moment, vilka alla är beroende av varandra i varierande mån:.

Är källan vad den utger sig för att vara, vad den tycks vara? Detta är givetvis en första förutsättning för att alls kunna avgöra användbarheten för den fråga vi vill besvara.

Även en förfalskning kan vara av relevans beroende på hur och när den tillkommit, men att någorlunda säkert kunna etablera vad en källa faktiskt representerar eller inte är en grundförutsättning för resterande steg i värderingen.

Hur nära i tid och rum till det vi vill veta något om ligger källans tillkomst? Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal källor som berättar om samma sak är alltid bättre än en enda, men om en av dem helt bygger på den andra — är beroende av den — har den givetvis inget självständigt värde som källa. Åtminstone är det så i normala fall; återigen kan det bero på hur relationen mellan den s. Här ställs frågan vilka avsikter och intressen som präglar källan, dvs. En viktig aspekt i den källkritiska prövningen är till sist om källan kan betraktas som en kvarleva eller en berättande källa.

Är det en direkt kvarleva av ett historiskt förlopp och vi kan fastställa dess äkthet — t. Olika former av beskrivningar gjorda av människor — vare sig det är rättegångsprotokoll, brev eller målningar — är däremot s. Samtidigt är det alltid den ställda frågan som avgör om en källa är berättande eller kan behandlas som en kvarleva, vilket är en helt avgörande poäng.

Om själva syftet exempelvis är att undersöka hur en resenär uppfattade ett främmande land blir hennes eller hans beskrivning en kvarleva i relation till frågor om författarens synsätt, men en berättande källa i förhållande till frågor om situationen i det aktuella landet. Även om alla de moment som berörts här är relevanta i den källkritiska värderingen, handlar denna i praktiken alltid om en helhetsbedömning där olika aspekter vägs mot varandra och där kunskaper om det historiska sammanhanget används för att ytterligare fördjupa förståelsen om källans värde och relevans för frågan.

Medeltiden är en period i...

Därmed är den källkritiska granskningen alltid en hermeneutisk process med en ständig växelverkan mellan del och helhet, källan och dess sammanhang.

Av den anledningen är det också många som idag hellre talar om källanalys eller källvärdering snarare än källkritik. Oavsett vad vi kallar den är ovanstående framställning präglad av de former och uttryckssätt som förknippas med traditionell historisk forskning baserad på tryckt och otryckt material, främst text på papper av olika slag. Hur förändras källkritikens förutsättningar Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal det nya digitala landskapet i allmänhet och webben i synnerhet?

Vad skiljer egentligen dessa två miljöer från varandra och vad är samma? För att kunna säga något om det behöver vi först ringa in vad internet, särskilt webben, är och vad det inte är, eftersom det inte alltid är självklart.

Några av dessa kännetecken har vi redan berört, andra inte. För det första bör det påpekas att internet egentligen är summan av en lång rad nätverk och protokoll som numera knyter samman världen: Idag spelar också olika typer av specialiserade appar, program för både datorer, surfplattor och mobiltelefoner en växande roll för trafiken på internet, men det lämnar vi därhän för nu.

I det följande är det just World Wide Web som står i centrum, eftersom det är där de verkligt stora informationsmängderna finns och det är där vi s. Det är en stor skillnad mot tidigare, Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal publicering innebar att ett material hade passerat något slags gallrings- eller filtermekanism som innebar att inte riktigt vad som helst kunde slinka igenom.

På webben är det inte så, för även om nya filter börjat växa fram också där, innebär publicering av ett innehåll på webben i sig inget annat än att en person med tillgång till nätet valt att lägga upp det där. Webben är alltså inte en källa utan ett mediumen kanal. Materialet där är inte bättre eller sämre än i något annat medium, men förutsättningarna för publicering ser ut på ett visst sätt och det påverkar hur vår källkritiska hållning bör komma till konkret uttryck.

Av samma skäl kan vi ofta inte skilja på original och kopior på samma sätt, då duplicering i princip inte kostar någonting, och det är också relativt lätt att manipulera innehållet i exempelvis en text utan att vi direkt kan se det. Det leder oss in på ett annat kännetecken för webben och för internet i allmänhet, nämligen att innehållet är föränderligt — vissa skulle säga instabilt — på ett sätt som inte riktigt gäller för pappersbaserat material.

Begreppet medeltid är en efterkonstruktion...

Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal Även tryckta verk är visserligen inte fullt så oföränderliga och stabila som vi ibland vill tro, men det är ändå en kvalitativ skillnad, och ofta en del av själva poängen med webben att vi till i princip noll marginalkostnad kan förändra, utveckla, revidera, duplicera och radera innehåll där.

Det betyder att beroendeförhållanden kan bli oerhört komplexa att reda ut när till exempel en viss text förekommer i ett stort antal varianter efter att ha spritt sig genom sociala medier, på bloggar och andra webbplatser. En annan konsekvens, som egentligen hör till avsnittet om hänvisningar nedan men bör nämnas redan nu, är att det i forskningssammanhang alltid är en god idé att spara undan eller göra en utskrift av webbsidor man tänker använda sig av eftersom de kan vara borta när man väl behöver dem; därför är det också viktigt att i näthänvisningar alltid ange datum för när en sida eller fil har hämtats.

En sådan datumangivelse gör det också lättare att kontrollera om en i tid närliggande version av webbplatsen finns arkiverad hos Internet Archive http: Ett sista karakteristiskt drag för webben är slutligen det som gett den dess namn, nämligen det täta nät av ömsesidiga hänvisningar mellan sidor och resurser som gör att vi talar om hyperlänkning.

Dessa nät av länkningar är viktiga för att de sätter in sidor i ett sammanhang som på vissa sätt men inte alla kan jämföras med ordnandet av material i ett arkiv efter proveniens härkomstdvs.

Vad betyder då allt detta för källkritik på nätet mer konkret? Ja, för det första får vi här, liksom annorstädes, aldrig glömma bort att vilka svar som är mest värdefulla beror på den fråga vi ställer. Det kan låta trivialt, men det är ändå viktigt att påpeka att det inte är samma sak att snabbt kolla upp en enkel faktauppgift som blivit aktuell vid Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal, som att få ett sakligt och allsidigt underlag kring någon laddad fråga som man tänker skriva om i ett vetenskapligt sammanhang; i det förra fallet är konsekvenserna av en felaktig eller missvisande uppgift mindre än i det senare, där det också blir mycket "Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal" att bilda sig en uppfattning utifrån genuin och djup sakkunskap från flera experter på ett område.

För det andra är en mer generell förändring, kanske tvärtom mot vad många skulle tro i första rummet, just detta att betydelsen av djup ämneskunskap om något bara blir än viktigare när man använder sig av material från webben.

Ja, där finns en ocean av information, tillgången är större än någonsin, men detsamma kan sägas om osäkerheten kring hur all denna rikedom ska värderas. Och det enda sättet att göra sådana värderingar är att kunna utgå från just sakkunskap, antingen sin egen eller andras som man litar på. Inom områden man själv inte behärskar är det därför viktigt att kunna falla tillbaka på en mer generell kompetens att identifiera personer och institutioner man bedömer ha stor trovärdighet.

För att kunna göra det blir, i internetvärlden, för det tredje sammanhanget i vid mening som en källa återfinns i av central betydelse. Just eftersom det handlar om ett nätverk, ytterst ett socialt system, blir källans plats i detta system ett någorlunda säkert mått på dess trovärdighet — särskilt i de fall där vi själva saknar kunskap för att bedöma den.

Medeltiden är en period i...

Där kan vissa tekniska faktorer som domänadress och institutionstillhörighet spela in t. I sista hand är det alltså, i den digitala liksom den fysiska världen, alltid en fråga om en helhetsbedömning där olika faktorer vägs mot varandra. Ingen källa står över kritik, vi har alla våra motiv och intressen även om det i vissa fall blir mer problematiskt än andraoch även den mest trovärdiga auktoritet kan ha fel.

Det gäller alltså att utgå från vad ens fråga är, vilken typ av information och kunskap man är ute efter och väga källans värde utifrån ens samlade erfarenhet. Som Maria Ågren har påpekat i en mycket inflytelserik artikel om källkritik måste vi också alltid komma ihåg att minst lika viktig som källkritik är självkritikenatt vara medvetna om de tendenser som präglar vår egen bedömning av källorna och de uppgifter de innehåller.

Till sist några ord om hantering av länkning och hänvisningar på webben. Hyperlänkarna är, som sagt, ett av mediets kännetecken, men komplexiteten och föränderligheten kan också göra det svårt att uppnå den stabilitet och permanens i hänvisningarna som traditionellt har varit ett ideal inom forskningen. En annan utmaning är att information, uppgifter, data som hämtats från internet, till "Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal" med om vi begränsar oss till just webben, kan komma i så många olika former och uttryck att det kan vara svårt att hitta format som tydliggör både vad det är för typ av källa och var man hittat den.

Även om en praxis håller på att växa fram på olika håll — t. Det gör att hänvisningar bör utformas så att de ger uppgift om:. Observera att denna form inte är den som rekommenderas av MLA, där hela tweeten citeras men länkadressen utelämnas enligt följande:. Att utelämna adressen på detta vis anser vi är olämpligt, särskilt eftersom det är notoriskt svårt att få fram just tweets som är mer än några dagar gamla på grund av hur Twitters sökfunktion är upplagd.

Liksom för annat webbmaterial tycker vi därför att tweets bör citeras med en länk som leder direkt till den aktuella sidan. Artikeln ingår i Historisk tidskrifts temanummer om källkritik Delegationen för IT i skolanhttp: Källkritik och hänvisningar på webben Historia i en digital värld.

Du kommenterar med ditt WordPress. Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Meddela mig Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal vidare kommentarer via e-post. Meddela mig om nya inlägg via e-post. Hoppa till innehåll Kenneth Nyberg Obs! Detta avsnitt har ersatts av en nyare version som finns här. Ett tredje sätt, för de flesta kanske det mest bekanta, är att systematisera källkritiken utifrån fyra moment, vilka alla är beroende av varandra i varierande mån: Webben som medium Oavsett vad vi kallar den är ovanstående framställning präglad av de former och uttryckssätt som förknippas med traditionell historisk forskning baserad på tryckt och otryckt material, främst text på papper av olika slag.

Källkritik på nätet Vad betyder då allt detta för källkritik på nätet mer konkret? Vem är det som uttalar sig? När och hur tillkom informationen?

Under talet växte textilindustrin i...

Innehållets trovärdighet — Hur kontrollerbart är innehållet? Sammanhanget — Hur hamnade jag här? Vem har länkat till sidan?

Under talet byggdes ett europeiskt...

Länkning och hänvisningar Till sist några ord om hantering av länkning och hänvisningar på webben. Det gör att hänvisningar bör utformas så att de ger uppgift om: För ett blogginlägg kan en hänvisning enligt ovan t. Twitter Facebook Google Skriv ut E-post. Källkritik och hänvisningar på webben Historia i en digital värld Kommentera Avbryt svar Skriv din kommentar här Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in: E-post måste anges Adressen lämnas aldrig ut.

Skicka till e-postadress Ditt namn Din e-postadress. Ditt meddelande skickades inte - kontrollera din e-postadress! Tyvärr, din blogg kan inte dela inlägg via e-post. Att skogsbetet i Sverige numera så gott som helt upphört är en orsak till att många arter Vid mitten av talet stod gruvan för två tredjedelar av Skogen förväntades i princip sköta sig självt och man avverkade träden utan att Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal någon grad se till att det Virke blev under talet Sveriges viktigaste exportprodukt.

men kom att systematiseras i den form vi känner dem idag från talet och framåt, Är det en direkt kvarleva av ett historiskt förlopp och vi kan fastställa dess då publicering innebar att ett material hade passerat något slags gallrings. Medeltiden är en period i Europas historia mellan antiken och renässansen slut och en period av demografisk stagnation, ökad politisk turbulens tog vid, Denna syn kvarstod i stort fram till tidigt tal, då exempelvis gotiken kom på modet igen.

Vi ar kvar i nagot slags 1800 tal något var tvunget att göras för att människorna skulle överleva.

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde