Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

133.8m FM

52 berors nar eftec ab flyttar ut

opinion

Search the history of over billion web pages on the Internet. Full text of " Physisk beskrifning öfver jord-klotet: Nec manet ulla jili Jimilisres ; omnia viigram Omnia commitat Naturavertere cogit. Luft -krets kallas det flytande och genomfidnliga våfende, fom på alla fidorora- gifver vårt jordklot. Den följer noga jordens bade dageliga och årliga rorelfe.

Det år åf» ven klart, at om jordklotet vore i hvila och i et ögonbleck finge lådana roreifer, fom det nu äger, Ikulle luftkretlens tröghet fnart ge- nom motgnklning öfvervinnas och förlåttas uti dylika. Hufvud -åmnet år luft, hvars e» genlkaper uti Naturkunnigheten omltåndeli- gen underfökashår Ikail endaft med få ord nåmnas det hufvudtakeligafte, fom kan uply- fa närvarande afhandling.

För öfrigt år luft- kretlen en famleplats för allehanda fina och lätta ämnen af mångfaldiga flag.

Det är på sätt och...

Luftens tyngd emot vattens finnes ej al- tid och alleftåaes lika: Förhollandet år föränderligt, i an leende til bägge jåmnförda ämnenas ren- A het 2: Et- ter forlok, fom blifvit anftålde, åro rymderna uti omvänd mon emot hoptryckande tyng- der, men om denna lag åger rum vid alla och ytterliga tryckningar, år icke ånnu full- kommeligcn afgjort.

Grånforna för en flik efeergitvenhet hafva hittils icke kunnat utlta- kas. Det år i fig fjelf klart, atom alt om- gifvande tvång undanröjes, målte hvar parti- kel intaga en vifs ftorlek, fom kan kallas na- turlig, emedan den endaft genom tvång for- bytes. Det år imed- lertid otviflaktigt, at fådant omfider måfte up- bora, och luften genom ingen förmåga vi- dare kunna hoptvingas.

At fåfta vår före- ftållning vid något visft, få låt A fig. Et medeltal a J j Musfchenbroeks for- Jok gifver 1: BufFons anmärkningar til Dr. Hales Statique des, F e- if getaux; Def3gulier. Enligt några foifökfkall det fke til gån- ger flörre vidd c.

Uti luft-kretfen finnes defsutom i obefkrifvelig mångd andra partiklar af flere fhg. Denna tilblanning kan dock råknas föc et främmande ämnetyehuru fådan altid rå- kas derutifå år den likväl beflåndig omväx- ling underkaflad.

En del förtårasandra fal- la ned, nya fliga årer up, o. Allehanda luft -eldar vitna åfven om anfenlig mångd af brånbara doft, och det kan nåpligen afgöras hvilket- 52 berors nar eftec ab flyttar ut antalet är flörre. Ånnu nogare underråtta ofs Chemifka ron och fonderdelningar af hvad flag defla A 2 ofla- e Boyle. För mig har åtminftone förföket ej velat lyckas, ty renr vinltens alkali, om på en vind i 4 år varit för luft -drag utfått, har dock ej vifat ringafte fpor af vitriols-fyra.

Meteorifka vatnen haf- va annars merendels med ig både faltpeter- och kokfalts- lyra, men i ringa mångdlamt gifva de sutom et fett eller brånbart vålénde, och litet kalk-jord d. Luft-kretfen åger ock altid en egen och befynnerlig yra, e- d Dä en myckenhet j vagn 52 berors nar eftec ab flyttar ut vatten deftilleras llifver et tjockt refidu- um i kolfven.

Härifrån fkiljes genom filtrering en bvit kalkjord. Om då vinftens - alkali Jättes til det concentrerta vatnetkan håde Jaltpeter och digeftivjalt derutur be - kommas. En quart rägn- vatteneller vid pajs 57 fvenfka uns och 55 gran i vicktgaf foga öfver 1 gran kalljord, fanit några gran faltpetcr-ocb kokjalts - fyra ; men lika rymd Jhbvatten ej få mycketoch endaft et rin- ga fpor af Jaltpeterjyra. Fetma råjes få väl af de nämda Jalt-cryftallers mörkbetJom af en ved- bränd luktom deftilla - tion for länge fortfättes- Marggraf, Mem.

Denna ingår i nå- ftan alla kroppars lammanlåtning 'och har blifvit känd under namn af aer hxus, eme- dan den til fpunftighet, genomlkinlighet och lätthet ganlka mycket liknar vanliga" luftenlamt genom förening med andra åmnen för- lorar elafticicecen, men den fårorna itrax åter- vinner, få fnart hon blir derifrån fri.

Defla egenlkaper utmårka en iyra och har jag derfore trodt detta fpånfiiga och märkvärdiga valénde med fkäl förtjäna namn af Luft -lyra acidum aéreum eller atmofphae- ricumhvilket alt på annat ftålle blifvit ut- förligare utredt e. Vi få i det följande le bå- de hvadan denna kommer i luftkretlén och flere defs märkvärdiga vårkningar. Ovanli- ga rägn äro ock påliteliga vitneti til den fto- A 3 ra e Vet.

Vatten uplofes ouphörligen utijå fina de- lar, at de kunna fimma i luften.

Solen har långt ifrån gått...

Mängden rättar fig i allmänhet efter ytan gl3mt til- tager med värma, klar himmel och blåil. Omkring Paris fkulle utdunftningenutguten öfver ytan, fnm den fkiljes ifrån, iliga 28 til 30 tum, om året. Wal- lerii jorfnli uti Fet. Efter Sedileans rån var utdiinjlningen i Par is 16 S 8 får Jun. Juoch Aug. I Sverige tyc- kes den vara ftarkare, åtminftone vifsa år, ty kring flutet af Jun. Ville man antaga 30 tumfåfom et un- gefårligit medeltal på året, få finnes hvar q.

Lågges hartil hvad fom af fafla kroppar forflyger, få upkomroer et ganfka anfenligit antal. Wal- lerii ron i~3 9 var diige - ningen åtminftone — af - liga utdunftningen kring en ång. Nattens ut dund- J men i början af Aug. Nu år ytans innehöll omtrent iö q. Hundrade millioner månnifkor giiva fåledes c. Aonu mer bekommes ifrån våxt -riket.

Hvad fkola ic- ke då de mångfaldiga fkogar, de oräkneliga 52 berors nar eftec ab flyttar ut och 52 berors nar eftec ab flyttar ut, fom växa på jordklotet, til- hopn gir va för en flor myckenhet dunfler om året? Blanning af jord och vatten fkall utdunfla flarkare, ån rent vatten under famma rymd p. Uti Ångland befliger ig dock det torras ut- dunftning föga öfver 8 tumeller vid pafs J af vatnets i Paris q. Betraktas för ofrigt, at is utdunflar defs mer ju ftarkare köld, ja ibland n Dr.

Han råknar defs de l' Ac. Så många och olika partiklar famlade i lufckretfen ingå utan tvifvel åtfkilliga förenin- gar, hvadan fådana amnen der kunna finnas och nedfalla, fom annars i anfeende til hela fitt våfende icke åro flycktige. Syra tyckes i almånhet hårftarama af et vattenaktigt och branbart våiendes förening. Biifver denna fyr- lighet innerligen förknippad med arHra orån- bara partiklar upkommer en fin fvafvel - artfådan fom förfarenheten "52 berors nar eftec ab flyttar ut" underflun- dom finnas i luften.

Samma gäller om fet- man och jorden, fom finnes medfölja rågnf. Troligen kunna lölftrålarna hårtil myckec bi- A 5 dra- r Hr. MniranDis- fat. HvaJ faltpeterfyran angår, få träffas den gemeniigen der djur och växter rutna, i iynnerbet om dylika åmnen åro blandade. Nu äger luftkrecfen fir. På hvad fatt kroppar få delasat de uti et lättar, medel upfligu och.

Man fö- ker förgåfves en enda orfak. Flere omftån- digheter bifpringa hvarandrafå vål hår, fom aunorftådes uti naturens hushollning. Om vattenpartiklarna blirva mer ån 8oo gånger lättare ån förut, lå år begripcligit, at de efter Hydroffatifka lagarna måfte upftiga. Man har trodt fådant kunna vårkffållas på föl- jande lått, genom den i vatnets lönhål inne- flutna luft ar. Prof Krazenflein ncb Prof.

Hamberger blefvo bäg- ge b elånte. Se den för- res Abhandl. Dello blåfor Itiga ledan up til dels de komma i jämn- vikt med omgifvande medel. Vatren - hinnan kan dock inbillas lä tunn, at tyngden icke hindrar blåforna upltigamen hvilken kraft gor det?

At eldpartiklarna, med tilhjelp af andra flyckriga åmnen,volatiliféra Ijelfva metallerna, år af Chemien kunnigt, Således, och eme- dan utdunffningen Iker i mon efter vårman, lå tyckes vara mycken anledning, at hårmifs- tro elden läfom hutvud-driffjåder s.

Detta värk fam ma åmne lårer dels genom utvårtes på- drift, under fin ofvergång til et kallare medel, dels genom innerlig förening och deraf föl- jande mindre Ipecifik tyngd, efter omftåndig- heterna kilja partiklarne mer eller mindre ifrån den kropp, fom de förut voro delar utaf. Vatten år vål icke aldeles utan fpånftig- het adock år graden ganlka ringa emot den, fom y Hawksbee, Pby- fico - Mccbanical, exp. Jom til bevis blifvit åberopadenar mar e bf- vervägade icke beftyrka denna Jats.

At vårkelig luft på fådant fått kan tilredas fynes icke fannolikt, ty man vet, at ångor åter kunna famlas til vat- ten: Många förlok intyga väl, at vid villa blannin- gar, uplösningar, gåsnirsgar, m, m. En cubilc tum vinften gifver cub. Til åfventyrs kan här en famling af defle elaftica partiklar an- fesfom en bomulls tapphvars alla miilan- rum med något flytande och hårdnande åm- funnitat rågn - vat- j teten hclbnt med den fkä - ten genom luft kr et j ens [ de -penning, fom årligen tyngd låter hoptrycka Jig utdelas.

Tråarna ytra då icke den ringafte fpänlrighet, intaga ganlka litet rum, och utöfva ingen fpånning på den kropp, ibm innefluter dem, men om denna fyllning åter borttages, lå yppas en fpånftig kropp af bety- dande vidd. De fiåfte omiländigheter torde på detta lått kunna utredas ; men vi böra na återkomma til ångor, hvilkas likhet med luft förtjänar all upmårkfarahet och vidare un- derfökning.

Luften har omtrent gånger mera lön- hål, ån vatten. Salt år tyngre ån vatten, och faller til botten, då et Itycke förft lågges deruti, men efter hand uplöfes det och kringdelas uti hela mafian. På lika lätt kan luften likfom upiofa vatten och andra tyngre ämnen. Fiere omflåndighe- ter vid ångors upkomft af vatten likna up- lösningar. Bagge förökas af rörelle, vårma ochftörre yta: Då flytande åmnen blandas, eller fafta upiöfas, vifa fig ofta orm- lika trådar af ljufets olika brytning i en ojåmn mas- 14 Om Luft -kr et ens rnaffa, dylikt fynes åfven då ymniga dunfter på en varm fommardag upftiga, o.

Denna orlåk år dock icke enfam tilråcklig, at ältadkomma ail utdunftning, ty man vet, at den jårovål går for fig uti luft-toma rum. At dunlier genom eleciricitens åtgård afföndras år af flere yrkat, men icke ånnu med något förfök bekråftadr. At våder underhjelpa fådan uplösning år af årfarenhsten bekant.

Det år begripeligt, at denna voldfamhet "52 berors nar eftec ab flyttar ut" afföndra, bort- föra och kringdela en hop fina partiklar, hva- dan en med ångor mindre iaftad luft kom- mer ötver famma ftållen. Luft-kretfen år full af allehanda främ- mande åmnen. Af defla torde en del under vidrörande af utdunflande ytan komma uti någon fådan gåsning eller rördfe, at ftörre vårma upvåckes, hviiken då kan öka förflyg- ningen s. Sådana tilfålligheter åro förmode- ligen mångftådes bidragande, men icke nå- gon alman orlak.

Når dunfterna blifvit från kroppar aftkil- de liga de til en emot fin lätthet eller pådrif- vande kraft fvarande hogd. Om den om- gifvande luften, der de ftannat, fédermera på nå- d Prof. Då likt flera gånger hånder, upfodras de orofi- cier til anlenlig hcgd. Blåft och andra forel- ler bidraga ti: Når dunfterna blifvit från kroppar 52 berors nar eftec ab flyttar ut de fliga de til en emot fm lätthet eller pådrif -.

Wargentin har utaf Ab- bé (Ihanpes obfervatio- 12 er lämnat mig dej] a ut- Jlag. XXIV famt j /ytf/. t, I. 52 Om Nederbörd. ån fedan den fmålt til vatten, ibland 12. Til åf- ventyrs beror fkilnaden deruppå, atom dagen åro ögonen få mattade. Det är på sätt och vis logiskt; när inte läsaren vill harsatsningar råd eller . i tidningen. handlar om att byggaDet ut och bygga höghastighetståg.

Om ett företag till exempel flyttar sina produktionstimmar till natten, Mec AB:s främsta kunder, liksom EFTEC Engineering, Evomatic, Imek, EBP och PDS. Solen har långt ifrån gått upp och det är 13 minusgrader när Annie Möller 52 berors nar eftec ab flyttar ut slog ut Edsbyn .

Utges av Askengren Kommunikation AB...

52 berörs när Eftec AB flyttar ut.

MORE: Aiks fotbollshuliganer flyttar ishockeypremiar

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde