Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

123.5m FM

Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet

opinion

Ett av Demokratiutredningens uppdrag är att summera och värdera de senaste årens demokratiutredningar och demokratiforskning, ett annat att stimulera det offentliga samtalet om demokratin. Av de skälen har redan åtskilliga demokratiforskare medverkat på våra temaseminarier runtom i landet liksom i flera av våra debattorien- terade småskrifter.

Av de skälen har också den här boken kommit Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet. Den här boken ingår i en serie av tretton böcker där drygt ett hundra forskare inom samhällsvetenskap och humaniora belyser olika aspekter av den svenska folkstyrelsens utveckling.

Författarna är verksamma inom drygt tio Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet ämnesområden. Artik- larnas vetenskapliga kvalitet har vanligtvis säkerställts genom att författarnas kollegor granskat dem inom ramen för institutionernas forskarseminarier.

Forskarvolymerna har tillkommit efter en genomgång av den demokratirelevanta forskning som pågår på universitet och högsko- lor. En del forskare har ombetts att redovisa forskningsläget jämte sina egna, pågående eller nyligen avslutade studier.

Andra har fått uppdraget att genomföra studier inom områden som forskningen eftersatt men som Demokratiutredningen behöver kunskap om.

Nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete...

Tack vare att nästan alla som blivit ombedda också lämnat ett bidrag har denna breda, om än långt ifrån fullständiga exponering av vår nationella kunskap om demokratin blivit möjlig. Att forskarna ser det som en del av sin yrkesroll att leverera underlag för det offent- liga samtalet är värt att notera Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet tillfredsställelse.

"Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet" för att forskarna skulle sitta inne med alla svaren. Men för att deras olika Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet infallsvinklar och verklighetsbilder kanske kan göra det politiska samtalet mer insiktsfullt. Förhoppningen är nu att dessa texter ska kunna läsas med be- hållning Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet utanför forskarsamhället. Det betyder inte Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet för- fattarna förenklat svåra orsakssammanhang.

Detta kan kräva viss återhållsamhet med inomvetenskapliga jargonger. Eva Dahlström har biträtt med en språklig granskning av nära nog alla texter i den här volymen. Vad betyder globaliseringen för det nationella folkstyret? Hotbil- derna är klart formulerade i den aktuella debatten. Poängen är, att glo- baliseringen leder till att de hårda ekonomiska spelreglerna genera- liseras över hela världen med följden att det blir omöjligt att på nationell bas föra en avvikande politik.

Globaliseringen bygger dock på ett samspel mellan processer som utspelat sig på de nationella arenorna och processer "Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet" den globala arenan. Trots att nationalstaterna alltså förlorat en del av den exklusiva makten över sina territorier länder till globala aktörer framstår de nationella aktörerna som villiga medspelare i byggandet av den globaliserade ekonomin under och talen. Resul- tatet av denna förhandling beskrivs ofta som privatisering och avreglering av de nationella institutionerna och ett ökat mått av marknadskoordinering.

Ur dessa tankegångar reses frågan om förhållandet mellan den globala ekonomin och det nationella politiska handlingsutrymmet. Är avregleringen ett resultat av Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet den ökade frihandeln och ut- landsinvesteringarna sätter press på de nationella aktörerna att finna de ekonomiskt mest effektiva sociala och ekonomiska organisa- tionsformerna?

I mångas ögon utgör globaliseringsprocessens två underströmmar — ökade internationella ekonomiska flöden och politisk avreglering på nationell nivå — ett påtagligt hot mot den typ av välfärdsstat som byggts i de nordiska länderna. En finsk forskare, Pauli Kettunen, har utvecklat tankegångar kring hur politikens mål. Participation har därmed gått från att vara ett instrument för att öka fackligt inflytande till en metod för att stärka företagens internationella konkurrenskraft.

Enligt Kettunen är det alltså viktigt att förstå hur den diskursiva förändringen påverkar de nationella institutionernas målsättning. I anslutning till denna Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet driver en amerikansk statsvetare, John Zysman vid Berkely-universitetet, tesen att den ständigt på- gående konkurrensen mellan den industriella världsekonomins län- der och aktörer i grund och botten vilar på en metafor där förhållan- det mellan olika länders ekonomier liknas vid ett slags upprepade hästkapplöpningar.

När de nationella ekonomiernas skyddande tullmurar raseras, tvingas såväl enskilda företag som hela nationella ekonomier att kopiera de organisatoriska, institutionella och tekno- logiska lösningar som de mest konkurrenskraftiga länderna och företagen valt. Endast de bäst organiserade medtävlarna överlever i denna konkurrens.

Ett välbekant exempel är föreställningen att den europeiska industrin står och faller med vår förmåga att härma det japanska industriella systemet lean production. Han menar att de ökade internationella ekonomiska flödena medför att samhällsbyg- get i allt högre grad bygger på medborgarnas och politikernas stän- digt pågående jämförelser mellan sitt eget och andras nationella sys- tem.

Globaliseringen behandlas på flera sätt i Demokratiutredningens verksamhet. En del av resultaten har redan tidigare presenterats i två skrifter, som specifikt tar upp de nationella demokratiska institu- tionernas läge i förhållande till den globala ekonomin. Bland förfat- tarna återfinns bl. Dahl, den brittiske statsvetaren David Held, den svenske ekonomen Lars Jonung, den brittiska sam.

Deras bidrag finns publicerade i småskrifterna Bör demokratin avnationa- liseras? Därutöver apostroferas olika demokratiteoretiska impli- kationer av globaliseringen i flera andra forskarvolymer.

Många av forskarna pekar på flexibiliteten och förmågan till för- ändring som en av de liberala demokratiska traditionernas verkliga styrka. David Held menar, att eftersom världen karakteriseras av att det på fler och fler nivåer växer fram fler och fler former för global politik, utmanas de nationella demokratiska och rättsliga traditio- nerna högst väsentligt.

Om man skall kunna säkerställa kvaliteten i de demokratiska relationerna inom och mellan samhällen, måste man skapa nya rättsliga och organisatoriska mekanismer. Utan så- dana kosmopolitiska demokratiska arrangemang kommer varken demokratin eller de politiska samhällena att växa eller fördjupas.

Helds grundton är allt annat än pessimistisk. Han har en mycket stark tilltro till de liberala, Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet institutionernas elasticitet och robusthet.

Det gäller inte minst grundlagarna och de fundamen- tala demokratiska rättigheterna. Sasskia Sassens forskning förstärker bilden av ett inbördes sam- band mellan utvecklingen av den globala ekonomin och de nationella förhållandena. Hon visar att den globala ekonomin inte enbart är en fråga om ökade transnationella ekonomiska flöden och framväxten av globala beslutscentra utan också om hur de globala aktörernas rättigheter och juridiska status säkerställs på nationell nivå.

I denna förhandlingsprocess skapar nationalstaterna institutioner för att säkerställa det globala kapitalets rättigheter på territorier som står under deras kontroll. Sassen ser att det sker en avnationalisering av specifika nationella anordningar. En del av det som sker på det nationella territoriet har förvisso blivit globalt.

3 GLOBALISERINGENS INVERKAN PÅ NATIONALSTATEN...

Men en del av det som äger rum globalt är avhängigt nationalstaternas institutionella strukturer och deras källa till legitimitet. Den globala kapitalismen behöver starka nationalstater. Så långt förhållandet mellan den globala ekonomin och de natio- nella demokratiska institutionerna. Den föreliggande forskarvoly- men kretsar först kring förhållandet mellan den globala ekonomin och politiken mer generellt.

I sitt inledande bidrag tar Henrik Glimstedt ett radikalt grepp på själva problemformuleringen. Liksom hos Sassen är den transnatio- nella ekonomins konstruktion ett centralt tema. I ökad utsträckning drivs ten- denser till industriell globalisering fram genom samordning av olik- artade lokala, regionala och nationella specialiseringar. De transna- tionella företagens utländska direktinvesteringar präglas alltså av en strategi att utveckla sin teknologi genom att lokalisera utländska dotterbolag till länder och regioner som kännetecknas av en långt driven teknologisk specialisering.

Om exploateringen av givna tek- niska fördelar stod i centrum för IBM: I dag är den tek- nologiska läroprocessen alltså en starkt pådrivande kraft. I sin framställning reserverar sig dock Glimstedt mot uppfatt- ningen att de transnationella företagen ensamma styr den indu- striella globaliseringsprocessens utveckling.

Till väsentlig del skapas de transnationella företagen nedifrån-och-upp genom att lokala eller regionala aktörer mer eller mindre oberoende utvecklar långsiktiga strategier för att infoga sina företag i olika transnationella organisa- tioner.

Det kan ske genom ägarskap eller samarbete inom ramen för strategiska allianser. I samarbete med myndigheter på lokal och regional nivå initierar företag strategier för att rekrytera utländska ägare.

Företag försöker också bygga upp regionala strategier för att stärka sina förutsättningar för inflytande på de transnationella kon- cernernas nyckelteknologier. De bygger upp eller förstärker olika slag av regionala innovationsnätverk. Detta betyder dock inte att transnationella koncerner inte försö- ker exploatera givna fördelar i lågkostnadsländer. Men Glimstedts undersökning visar betydelsen av att lokala och regionala aktörer formulerar offensiva strategier i syfte att stärka sina industriella mil- jöers position.

Han tecknar en förhållandevis ljus bild som bygger Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet erfarenheter från så vitt skilda fall som den Sydöstasiatiska data- industrin, svensk flygmotorutveckling, regional specialisering inom dansk mejeri- och processutrustning, polsk bilindustri och norsk oljeteknologi.

Tvärtom skapar den intensiva internationella konkurrensen och jakten på tekniska och organisatoriska lösningar ett kanske oväntat utrymme för kreativa strategier. Här finns åtskilligt politiskt utrymme för en mer långt driven smartness och strategiskt handlande. Hibbs Jr ger sedan en översikt över den Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet forskningen om vad de politiska spelreglerna Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet institutionerna betyder för samhällsekonomin.

Det finns exempelvis ett tydligt, positivt samband Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet graden av demokrati och ekonomisk utvecklingsnivå. Den svenska folkstyrel- sen gynnar sålunda svensk ekonomi genom att skapa en social sta- bilitet och kontinuitet bl.

globaliseringsdebatten kallats för ”host policy”,...

Samma positiva samband finner forskarna när det gäller de former genom vilka intressegrupperna tidigare har tagit ett helhetsansvar för samhällsutvecklingen.

Därför inger tendenserna till ett mer in- skränkt gruppintresse oro. Framöver pekar ekonomerna ut särskilt tre institutioner som blir avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling. Den första är relate- rad till IT-teknikens genomslagskraft och gäller immaterialrätten och kunskapsbildningen.

En andra gäller systemet för lönesättning- en. Det kan uppstå problem genom en kombination av å ena sidan att starka fackföreningar förhandlar på branschnivå utan hänsyn till makroekonomiska konsekvenser och å andra sidan en strikt pen- ning- och valutapolitik. Klyftan mellan dem som har och dem som inte har arbete kan äventyra den sociala stabiliteten. En tredje, kri- tisk institutionell faktor gäller hur medborgarnas behov av å ena sidan garantier om trygghet och å andra sidan utrymme för kreati- vitet balanseras.

Efter att ha preciserat fem mötesplatser mellan den demokratiska staten och den kapitalistiska ekonomin problematiserar sedan Lars Ingelstam vilket slags kapitalism debatten egentligen handlar om. Tvärtemot mångas mening hävdar han att den moderna kapitalismen har väldigt litet med läroböckernas idealbild av marknadskapita- lismen att göra.

Att tala om plan contra marknad är tämligen meningslöst. I stället betonar han hur sammanvävd marknaden är även med statliga och överstatliga organ. Mötena mellan ekonomi och demokrati äger inte i första hand rum vid statens eller markna- dens gränser utan mitt inne i de olika systemen genom en rad eko- nomiska, tekniska, legala och politiska systemsamband.

Vad han menar har skett under och talen är emeller- tid att allt fler politiska frågor tolkas i ekonomiska termer och att värderingar från det ekonomiska området spritts till allt fler sam- hällsområden. De ekonomiska frågorna har också fått en större tyngd i politiken. Ja, paradoxalt nog, skriver han, tar det politik- område där demokratiska beslut har de minsta förutsättningarna att förändra verkligheten, i anspråk en allt större andel av den demokra- tiska politikens uppmärksamhet.

För egen del ser Ingelstam det som en utmaning att inte låta glo- baliseringens och den tekniska utvecklingens enastående möjligheter rasera seklets stora materiella, sociala och demokratiska framsteg. Att medborgarna skall lämna över befogenheter till experter tror han inte på. Däremot är det viktigt att värna den tredje sektorn och den lokala, Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet ekonomin för att göra dessa något friare från den globaliserade Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet. Han ser möjligheter till att nyskapa ett socialt kapital genom att låta människor organisera sig själva för barnomsorg, parkskötsel, kultur och skola.

Slutligen menar han att klyftan mellan Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet ekonomiska systemets komplexitet och den demokratisk-politiska kunskapsbasen måste minskas. Enkla och genomskinliga system måste eftersträvas. Vidare borde såväl offent- lig- som privatanställda utveckla en expertis som lägger sig vinn om begriplighet och genomskinlighet när det gäller ekonomiska ting.

3 GLOBALISERINGENS INVERKAN PÅ NATIONALSTATEN 19. kulturella och politiska förbindelser över nationsgränser – kopplingar som. huvudförfattare då jag i kapitlen redovisar de socialdemokratiska historiska arv. . och Giddens föreslår att riskhantering i frågor som gäller vetenskap och. globalisering (global kultur) och politisk globalisering (en global politik).

klassiska arvet, västerländsk kristendom, europeiska språk (flera än i andra civilisationer), amerikanska versioner och forslas vidare till Sverige. talet duellerade man ofta med vapen av trä, men ett hårt slag mot huvudet kan vara.

Termen globalisering har "Huvudpolitiker forslosar globaliseringsarvet" användas i sammanhang som inte minst Det väcker frågan om nationalstatens framtid som bärande politisk och administrativ enhet.

samt vilket ställningstagande från riksdagen som utskottet föreslår. Globala styrformer, inklusive FN:s roll Över huvud taget är det nödvändigt att se.

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde