Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

123.2m FM

Regeringen vill stotta bankerna

opinion
Ledare Samhällsansvaret är noll och...

Sveriges banksystem är ett kreditbaserat ekonomiskt system där ett antal aktörer säljer bank- och finanstjänser med vinstsyfte och förutom detta även gör affärer " för egen räkning ". Systemet består huvudsakligen av privata affärsbanker med storbankerna NordeaSEBHandelsbanken och Swedbank som dominerande aktörer. Antalet sysselsatta i finanssektorn, där förutom bankerna även försäkringsföretag, fondbolag och bostadsinstitut inkluderas, är antingen runt 85 eller över personer, beroende på hur man räknar.

Sektorn svarar för över fyra procent av Sveriges BNP. Vid sidan om den traditionella bankverksamheten har livförsäkringfondförvaltning och bolån fått allt större betydelse för dessa dominerande aktörer. De har även expanderat internationellt, speciellt inom Norden och Baltikum. Kärnan i betalningssystemet är RIX, ett system med digitala kontanter på Riksbanken.

Basel III är det internationella regelverket för banker, vilket också Sverige lyder under. För tillsyn, regler och övervakning av bank- och finanssektorn svarar Finansinspektionen. Enligt Svenska Bankföreningen är bankernas kärnverksamhet att ta emot inlåning och lämna kreditergenom detta främjas tillväxt och sysselsättning. Andra teman i debatten är banker och finanskriser, banker och privat skuldsättning samt utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle. Framträdande spartrender under talet är att fondförmögenheten ökat och pensionssparandet likaså.

Palmstruchska banken eller officiellt Stockholm Banco grundades och var Sveriges första bank. Banken var en imitation av utländska affärsbanker och tanken var att det skulle vara ett privat bankföretag. Istället blev det en statsinstitution som styrdes av funktionärer utsedda av regeringen. Banken gick omkull varvid den köptes upp av Sveriges riksdag. Bakom beslutet låg upprepade krav på att de privata bankerna skulle upphöra med Regeringen vill stotta bankerna utfärda sedlar då det ansågs att vinsterna från tryckandet av sedlar skulle tillfalla det allmänna.

De första rikssedlarna gavs ut av Riksbanken i början Regeringen vill stotta bankerna talet. I samband med Regeringen vill stotta bankerna och finanskrisen övergavs växelkursregimen för så kallad inflationsmålspolitik.

Denna politik drivs främst genom beslut om den viktigaste styrräntan, reporäntan. Riksbankens oberoende gentemot Riksdagen, har ökat under senare decennier, i likhet med centralbanker världen runt. Detta ökade oberoende har dock, enligt Riksbanken självt, gått hand i hand med ökad öppenhet och transparens.

Stefan Ingves, riksbankschef, har också framhållit vikten av att varken stat, annat offentligt organ eller institution inom EU får låna direkt av Riksbanken, eftersom dylikt skulle äventyra penningpolitikens trovärdighet. De största Regeringen vill stotta bankerna universalbanker efter balansomslutning verkande i Sverige, enligt Svensk bankförenings rapport "Bank- och finansstatistik ".

Alla penningsiffror är angivna i miljoner kronor, mkr. Sveriges första Sparbank grundades år i Göteborg efter skotsk förebild.

Navigeringsmeny

Tanken var, likt de internationella sparbankerna, att fattiga Regeringen vill stotta bankerna skulle ha en möjlighet att spara sig ur fattigdomen samt att de vinster bankrörelsen genererade skulle återinvesteras i bankens geografiska närhet. Efter ett riksdagsbeslut skapades möjligheten för det kooperativa banksystemet.

Tanken var framförallt att stötta och utveckla det svenska jordbruket genom ett anpassat kreditsystem. Sveriges första jordbrukskassa bildades i Västerhaningesöder om Stockholm Detta kom att bli grunden för Föreningsbanken som var Sveriges överlägset största kooperativa bank innan den, likt Sparbanken Sverige, omvandlades till en affärsbank Swedbank AB är en affärsbankmen den har sina rötter i sparbanksrörelsen och i de kooperativa jordbrukskassorna.

Banken skapades i sin nuvarande form genom att Sparbanken Sverige fusionerade med den mindre Föreningsbanken. Swedbank är även ett tidigare namn på Sparbankernas bank och dess rötter kan ur det perspektivet spåras till I Sverige samverkar banken med ett sextiotal lokala banker, de flesta av dem sparbanker. Listan avser nu verkande svenska sparbanker där det yttersta moderbolaget Regeringen vill stotta bankerna anses svenskt. Även banker som drivs som bankaktiebolag, men som till minst 50 procent ägs av en sparbanksstiftelse är inkluderade.

Framförallt under "Regeringen vill stotta bankerna" talet, men också tidigare och senare, har en rad sammanslagningar och fusioner ägt rum, vilket lett till en oligopolstruktur på banksektorn där de fyra storbankerna har stor dominans. Parallellt med denna utveckling har antalet bankkontor minskat kraftigt, i synnerhet på mindre orter. I början av talet fanns ca bankkontor och i mitten av talet hade antalet sjunkit till omkring Av storbankerna är det framförallt Swedbank, Nordea och SEB som under senare år drastiskt minskat sin kontantservice.

De betonar också att fond- och försäkringssparandet ökat liksom det pensionsanknutna sparandet medan obligationssparandet istället minskat. Mot bakgrund av detta diskuteras om bostadspriserna är en så kallad bubbla, och om ett fall i priserna kommer framöver. Sverige har drabbats av fyra större finanskriser sedan mitten av talet. Den första större krisen kom på talet i samband med den stora upplåningen för järnvägsutbyggnad. Den andra finanskrisen inträffade i efterdyningarna av Första världskriget och har även kallats för deflationskrisen.

Kreugerkraschen på talet är nummer tre och talets fastighets- och finanskris nummer fyra. Utöver detta har Sverige också påverkats av de senaste årens finanskriser eller skuldkriserom än inte i lika hög grad som många andra länder.

Under talets första år genomgick Sverige en svår finanskris, som berörde fastighets- och finansmarknaden samt banksektorn. Krisen har satts i samband med de nya villkor som rådde i bankvärlden sedan några år, särskilt avskaffandet av de kreditmarknadsregleringar som tidigare begränsat utlåningen. Detta beslut innebar att banker och finansinstitut i princip över en natt fick låna ut hur mycket pengar de ville, vilket medförde en stark expansion av utlåningen och stora vinster för bankerna.

Bland annat ökade utlåningen till finansbolagen, som blev allt fler, och vilka i sin tur lånade ut till fastighetsbolag. Riksbanken var fast besluten om att försvara den fasta kronkursen, trots massiva spekulativa attacker, men fick till slut ge sig och då Regeringen vill stotta bankerna det att kostnaden för detta blivit ofantliga miljarder kronor.

En bankgaranti infördesmitt under bankomstöpningen med nedläggningar, delningar och återkapitalisering med statlig hjälp. Huvuddragen i bankkrisen för storbankernas del var följande:. År bröt en omfattande finanskris ut i världen. Krisen initierades av en finansbubbla i USA, framför allt relaterad till marknaden för bostadslån. Sverige påverkades från mitten avmen krisen blev inte lika djup som i USA, vilket satts i samband med att de svenska bankerna dragit lärdom av talskrisen.

Riksbanken har också framhållit följande som viktigt: Att riksgälden gav ut extra statsskuldväxlar och lät bankerna byta ut sina osäkra bostadsobligationer mot dessa säkrare värdepapper, att den statliga bankgarantin utökades kraftigt samt att Riksbanken själv på olika sätt tillförde likviditet till banksektorn lån på längre tid, lättad policy för säkerheter, så kallade swaplinor med Federal Reserve och ECB för att kunna tillföra utländsk valuta samt nödlån till Carnegie och Kaupthing Sverige.

Av storbankerna klarade sig Handelsbankerna bäst under krisåren, medan Swedbank som satsat hårt på Baltikum redovisade de största förlusterna. RIX, Riksbankens system för överföring av kontoförda pengar, vilket liknats vid ett system med digitala kontanter, är kärnan i det svenska betalningssystemet. Enligt Riksbanken slussas samtliga transaktioner mellan svenska banker, clearingorganisationer och Riksgälden genom RIX och omsättningen är dagligen omkring en sjättedel av Sveriges Regeringen vill stotta bankerna. De banker som inte har egna konton kan oftast använda sig av RIX genom ombud.

Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank, var och en med anställda i Sverige [ 25 ]har en särställning i det svenska banksystemet. Förutom det faktum att de rent storleks- och omsättningsmässigt är klart större än övriga aktörer så har de också en implicit garanti från staten, även känt som "too big to fail", vilket enligt Riksbanken gör att de kan få billigare finansiering än vad som annars skulle ha varit fallet [ 26 ].

Likt ett antal andra större bank- och finansaktörer har de också tillgång till digitala kontanter, "centralbankspengar", på RIX, Riksbankens system för överföring av kontoförda pengar.

Med hjälp av centralbankspengarna på RIX kan storbankerna och ett antal andra aktörer förflytta sina skulder till kontoägare mellan sig då dessa gör överföringar mellan olika banker, det vill säga gör betalningar.

Centralbankspengarna finns endast på centralbanken och är primärt till för de stora bankaktörerna. Privatpersoner kan inte komma åt dessa digitala kontanter och småbankerna kan i regel inte komma åt dem annat än genom ombud. Det som händer då en privatperson A köper något av B vilket innebär en transaktion från A: Som kompensation för detta görs parallellt en motsvarande överföring av centralbankspengar från A-banken till B-banken.

Med andra ord kan man säga att det är bankernas skulder till kontoinnehavarna som utgör merparten av penningmängden. Men med tillägget att centralbankspengar används vid förflyttning av dessa "skuldpengar" eller bankpengar då överföringen sker från en storbank till en annan.

Bankens skuld till A används alltså för att betala B genom att överföra centralbankspengar och det uppstår en skuld från B: I övrigt kan också noteras att flertalet av de utländska bankerna på listan har London som motpart. Dessa mindre banker har då avtal med och konto hos den RIX-deltagande banken, vilka administrerar överföringar å dennes räkning.

Utanför de digitala kontanterna i RIX-systemets kärna finns ytterligare två lager, Tier 1 och Tier 2, vilka likt de digitala kontanterna också ingår i kapitalbasen och beskrivs i Basel III. Dessa lager utgörs till största delen av sammansatta skulder ur kreditstocken, vilka bankerna ger varandra som pant när de lånar centralbankspengar av varandra. Dessa sammansatta skulder, där privatpersoners bostadslån är en vanlig delkomponent, kallas därför ofta för bostadsobligationer.

Tier 1 och Tier 2 kan ses som ett säkerhetssystem för bankerna, så att risken för att de får slut på centralbankspengar minimeras. Dylika bostadsobligationer har dock en viss löptid så efter en tid måste den utgivande banken, som var i behov av extra centralbankspengar, köpa tillbaks obligationen samt ge den andra banken ränta.

Bankerna har separata bankpengar som bara accepteras rakt Regeringen vill stotta bankerna vid överföringar inom den egna banken.

Vid överföring av bankpengar från en bank till en annan, till exempel på grund av något köp, krävs en parallell överföring av digitala pengar. Detta eftersom bankpengar, kontopengar, insättningar, ur bankens perspektiv är den skuld som de har till kontoinnehavaren. Banker vill inte ta över andra bankers skulder om de inte får kompensation, och den kompensationen är att de i samma veva också får digitala pengar till samma belopp. Finansinspektionen har det direkta ansvaret för att bankmarknadens aktörer följer tillämpliga regelverk medan Riksbanken har ett mer övergripande Regeringen vill stotta bankerna för det finansiella systemets stabilitet.

Andra lagar som i mångt och mycket påverkar bankernas verksamhet är KapitaltäckningslagenKonsumentkreditlagenBetaltjänstlagenInsättningsgarantilagenPenningtvättslagen m.

Baselkommittén är den övergripande institutionen för bankreglering i världen. De första Baselackorden, Basel I och Basel II, kan ses mot bakgrund av de finansiella kriserna under tal och tal, och kraven på hårdare reglering, striktare kapitaltäckningskrav och bättre transparens.

Det nuvarande regelverket, Basel III, har arbetats fram under intryck av de senaste årens finanskriser och syftar till att minska risken för fler bankkriser.

I korthet innehåller Basel III hårdare kapitalkrav och likviditetskrav i banksektorn i syfte att minska risken för nya bankkriser och för att risker skall kunna absorberas. Kapitalkraven är minimikrav för hur mycket kapital av olika slag som bankerna måste hålla.

Bankkapitalet består av kapitalbasen, vilken delas in i Tier 1-kapital och Tier 2-kapital. Tier 1-kapital skall huvudsakligen bestå av så kallat "kärnprimärkapital", aktiekapital och innehållna vinstmedel, vilket enligt Riksbanken är det som har bäst förmåga att täcka förluster.

Tier 2-kapitalet tillåts vara av sämre kvalitet, men Regeringen vill stotta bankerna endast utgöra en mindre del av den totala kapitalbasen.

Bankerna lovar ställa upp med...

De nya reglerna skall fasas in gradvis. Kapitalkraven införs gradvis och likviditetskraven skall fasas in Riksbanken framhåller att Sveriges banksystem är stort i förhållande till ekonomin och att det domineras av de fyra storbankerna. Om ett företag vill söka finansiering på en viss marknad, timothy-candice.info USA eller Japan, är Regeringen vill stotta bankerna inte hela tanken bakom att centralbanken har i uppdrag att stötta solida.

Bankerna lovar ställa upp med nya lån och amorteringsfrihet de närmaste åren. Regeringen har anslagit 1,2 miljarder kronor och böndernas. Bankerna lovar ställa upp med nya lån och amorteringsfrihet de närmaste åren. Det är Regeringen har anslagit 1,2 miljarder kronor och böndernas kooperation Lantmännen miljoner, vilket Centerpartiet vill satsa 1,8 miljarder kronor.

MORE: Marit paulsen vill till europaparlamentet

MORE: Protester mot regeringen i bangkok

MORE: Jenny soker svar pa varfor emmy ville do

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde