Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

150.6m FM

Ny lag ska ge sakrare pensionsplaceringar

opinion

Premiepensionen lanserades under en hausseartad stämning på kapitalmarknaderna. Under nästan två decennier hade kapitalmarknaderna gett kapitalägare mycket höga avkastningstal. Lanseringen av systemet skedde emellertid i slutet av it-yran, vilken snabbt fick ett hastigt slut med icke oväsentliga prisfall på kapitalmarknaderna. Trots detta har premiepensionen fram till gett en positiv avkastning på i genomsnitt ca 3,5 procent per år och trots att kapitalmarknaderna även genomgått en finanskris under Hittills under premiepensionens existens har den överträffat utvecklingen för inkomstpensionen där uppräkningen under samma period varit 2,9 procent per år.

Ett viktigt syfte med premiepensionen var att uppnå en riskspridning i pensionen. Dynamiken mellan inkomst- och premiepension har bidragit till detta genom att inkomstpensionen styrs av den ekonomiska utvecklingen i Sverige och premiepensionen av utvecklingen på kapitalmarknaderna indirekt även utvecklingen i andra länder. Premiepensionens koppling till kapitalmarknaden är således av värde för den allmänna pensionen. Sedan beslutet om att föra över en del av den allmänna pensionen till en fonderad del på kapitalmarknaden har även tjänstepensionerna gått samma väg och placeras nu i väsentlig del på kapitalmarknaden.

Avsättningen till tjänstepensionen har också ökat och tjänstepensionens andel av den totala pensionen har därmed också ökat. Det betyder att individens exponering mot kapitalmarknaden ökat väsentligt sedan beslutet om införandet av premiepensionen.

Utifrån Pensionsmyndighetens beräkningar förväntas ca 40 procent av pensionen komma från placeringar på kapitalmarknaden. Tjänstepensionen har även utvecklats så att de flesta pensionssparare getts möjlighet att välja placeringsalternativ. Resultaten visar att bara en minoritet av befolkningen väljer att utnyttja denna valfrihet trots att avsättningarna till tjänstepensionen är större och därmed viktigare än premiepensionen.

Framtidsprognoser för kapitalmarknaden är svåra att göra. Likväl kan premiepensionen både ur ett risk- och avkastningsperspektiv bidra till den allmänna pensionen. Investerare på kapitalmarknaden förväntas bl. Det är viktigt att komma ihåg att kapitalmarknaden i sig inte skapar avkastning.

På aktiemarknaden är det underliggande företag som utvecklas och skapar vinster till ägarna som är grundläggande för värdeutvecklingen. Emellertid har det på kapitalmarknaden blivit allt tydligare Ny lag ska ge sakrare pensionsplaceringar senaste åren att grunderna i nationalekonomi, dvs.

Det innebär att kapitalströmmar blivit allt viktigare för den kortsiktiga prisutvecklingen på de finansiella marknaderna. Västvärldens högre grad av fonderade pensionssystem har inneburit att stora mängder kapital sökt eller söker sig till kapitalmarknaden.

Detta har sannolikt påverkat prisbilden och bidragit till en prisuppgång. På kapitalmarknaden förväntas allt lägre avkastningskrav framåt i tiden. Räntenivåerna är på historiskt mycket låga nivåer, där räntor t. Mot bakgrund av detta behöver inte den kapitalmarknadsutveckling som varit under talet, som är svagare än de historiska förväntningarna, vara onormal framöver. Trots det finns ett värde med en fonderad del av den allmänna pensionen och förekomsten av premiepensionen är därför också en utgångspunkt för denna promemoria.

Frågan är här i stället om den nuvarande konstruktionen "Ny lag ska ge sakrare pensionsplaceringar" optimal och bäst uppfyller syftena med en allmän premiepension. Analysen har visat att den nuvarande systemkonstruktionen leder till ett antal mindre önskvärda problem eller egenskaper. Dessa kan delas in i tre huvudområden. Premiepensionen, som vid lanseringen hade olika placeringsalternativ, har successivt växt och omfattar i dag över placeringsalternativ. Eftersom fondernas resultat varierar mycket så uppnår spararna också vitt skilda förvaltningsresultat.

Fram till låg den s. Den spridningen innebär skillnader i flera procent i årlig avkastning mellan individer, som i sin tur medför stora skillnader i förväntad premiepension.

Om dessa skillnader håller i sig, med motsvarande låga avkastningsantaganden, visar de simuleringar som gjorts i Regeringskansliets simuleringsverktyg SESIM att premiepensionen kan skilja sig med en faktor på fem för individer i den högsta respektive lägsta tiondelen av populationen, givet samma inkomst och samma pensionsavgifter.

Då sambandet mellan kapitaltillväxt och avkastning har ett exponentiellt utseende, genom en "Ny lag ska ge sakrare pensionsplaceringar" på ränta Ny lag ska ge sakrare pensionsplaceringar, hålls spridningen tillbaka i de gjorda simuleringarna genom att den absoluta avkastningsnivån är låg drygt 2 procent per år och i linje med premiepensionsutvecklingen i jämförelse med ett längre historiskt genomsnitt.

den nya utskrivningsavdelningen, som avlastat...

Spridningen torde således bli större om avkastningsnivån ökar. Spridningen i avkastning och premiepension för individer som haft samma livsinkomst och betalat samma pensionspremier måste ställas i relation till de förväntade ersättningsnivåerna.

Nuvarande beräkningar indikerar att den allmänna pensionen ger en ersättning på knappt 50 procent av slutlön.

Sammanfattning

Ny lag ska ge sakrare pensionsplaceringar det anses vara en låg nivå torde spridning mellan individer vara mer bekymmersamt än om det är en hög nivå. På motsvarande sätt är en stor spridning ett mindre problem om alla får utfall som tydligt överstiger utvecklingen för inkomstpensionen än om ett inte obetydligt antal får ett utfall som är sämre än inkomstpensionen. Spridningen medför visserligen att en del individer får högre ersättningsgrad men även att individer får lägre ersättningsgrad än 50 procent.

För det fall ersättningsnivån blir alltför låg i den allmänna pensionen. Den akademiska forskningen liksom analys av premiepensionssystemet visar att svaga grupper i samhället har större svårigheter att fatta placeringsbeslut och tenderar att i högre utsträckning göra olika typer av investeringsmisstag.

De uppnår normalt sett även ett sämre förvaltningsresultat. Exempelvis tenderar svagare grupper att ha sämre riskspridning och svårare att avveckla dåliga placeringar. Premiepensionssystemets unikt stora utbud av placeringsalternativ medför icke oväsentliga informationskostnader för individen med påföljande risk för systematiskt dåligt utfall för vissa grupper.

Akademisk forskning har inte minst under talet fördjupat kunskaperna om pensionssystem och individers investeringsbeteende. Resultaten från denna forskning är tydlig.

Omfattande valmenyer skapar betydande informationskostnader för individen. Detta skapar en tröghet och individen får svårigheter att fatta placeringsbeslut. Premiepensionssystemets valmeny, som numera består av drygt fonder, kan exempelvis jämföras med de kplaner tjänstepensioner i USA som normalt har knappt 10 placeringsalternativ eller svenska tjänstepensionssystem med mellan Ny lag ska ge sakrare pensionsplaceringar och 40 placeringsalternativ vid val av fondförsäkring.

Informationskostnaderna gör att individer med begränsade kunskaper tenderar att hamna i icke-valsalternativ eller bli fast i ett initialt eget val.

Vanliga variabler som karaktäriserar finansiell kunskap är utbildningsnivå, inkomst och förmögenhet. Finansiella valmenyer med ett stort utbud av exempelvis fonder gör beslutfattandet så komplext att individen blir passiv eller fattar irrationella beslut. Forskningen har identifierat att individen ofta följer enkla beslutsregler och exempelvis investerar i alternativ som presenteras först, eller utifrån fördelning i utbudet aktiefonder väljs när de dominerar i utbudet och räntefonder väljs när de dominerar utbudet.

Pensionsmyndigheten har också erfarenhet av att individens val styrs av utformningen av valblanketten. Exempelvis har blivande pensionärer ställts inför valet att fortsätta med fondförsäkringen eller placera kapitalet i en traditionell livförsäkring.

Satsningen på nya H-huset vid...

Omkring 10 procent av individerna valde den traditionella livförsäkringen under perioden då fondförsäkringen var ickevalsalternativet medan ca 50 procent valde den traditionella livförsäkringen när valsituationen framställdes neutralt. Valet styrs således många gånger inte av individens preferenser utan av hur situationen uppfattas. Ett förvalsalternativ kan exempelvis upplevas som ett investeringsråd. Finansinspektionen har också i undersökningar dokumenterat individers bristande kunskaper för finansiella beslut.

Ett annat exempel på informationskostnader och att individen upplever pensionsbeslut som svåra är den snabba framväxten av en rådgivningsmarknad. Placeringsrådgivare värvar allt fler pensionssparare för att hantera individens placeringsbeslut. I samband med införandet av stopp för massfondbyten har flera av rådgivarna startat egna fonder. Den 31 mars hade knappt individer valt någon av dessa fonder. Premiepensionsrådgivarnas fonder i pensionssystemet är normalt dyrare än övriga fonder, den extra kostnaden som pensionsspararna får betala utgör ca 0,4 procent per år, vilket utifrån dagens volym innebär ca miljoner kronor per år i extra kostnad jämfört med genomsnittsfonden.

Dessutom debiterar flera premiepensionsrådgivare avgifter utöver förvaltningsarvodet, som uppskattningsvis uppgår till ca miljoner kronor per år. Färre än 10 procent av spararna har under perioden till gjort förändring i sin portfölj mer än en gång per år. Mot bakgrund av detta väntas rådgivarmarknaden inom premiepensionssystemet fortsätta att växa i snabb takt och även relaterade kostnader i systemet.

Premiepensionsrådgivarnas råd, där individer klumpas ihop i ett fåtal fonder många individer erhåller samma investeringsinriktning och risktagandestrider många gånger mot branschpraxis och pensionsreformens syfte om att placeringarna ska anpassas efter individens egen balansräkning och riskaptit. Kostnaderna inom premiepensionssystemet är flera. I fonderna utgår en förvaltningsavgift samt transaktionskostnader i form av courtage. För år var det kapitalviktade förvaltningsarvodet efter avdragna rabatter ca 0,4 procent och synliga transaktionskostnaderna ca 0,2 procent för fonder exklusive AP7 Såfa.

Storleken på transaktionskostnaderna styrs bl. Detta problem har dock reducerats genom stopp för massfondbyten. En omfattande placeringsmeny påverkar kostnaderna då det begränsar möjligheten till nettoredovisning av värdepappersaffärer. Dessutom finns det stordriftsfördelar vad gäller Ny lag ska ge sakrare pensionsplaceringar direkta transaktionskostnaderna där exempelvis AP7 Såfa har lägre transaktionskostnader än fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg. Sammantaget bedöms förvaltningskostnaderna ovan kunna reduceras med minst två tredjedelar.

Ny lag ska ge sakrare pensionsplaceringar kostnad som inte tidigare lyfts fram är utländsk skatt, som betalas på utländska innehav som ligger i fonder på fondtorget.

Medarbetarnas bidrag ska ge avtryck...

Svenska staten är skattebefriad från sådan skatt i många länder. För att staten ska kunna utnyttja sin skattestatus och slippa betala utländsk skatt måste staten vara registrerad ägare av värdepappren när utdelning sker. Det är inte fallet med nuvarande konstruktion av fondtorget. Mot bakgrund av premiepensionskapitalets nuvarande allokering genom fonder och aktuella skattesatser kan den utländska skattekostnaden uppgå till ca 1 miljard kronor per år.

Denna kostnad växer i takt med systemet och allokering till utländska marknader genom fonder. I ett fullt utbyggt premiepensionssystem kan den utländska skatten komma att uppgå Ny lag ska ge sakrare pensionsplaceringar omkring 5 miljarder kronor per år.

Uppskattningen baseras på ett flertal antaganden bl. Ny lag ska ge sakrare pensionsplaceringar skillnad mot fondernas kostnader är skattekostnaden i sin helhet en onödig kostnad eftersom den inte tillför förvaltningen och pensionsspararna något värde.

De problem som har identifierats med den nuvarande konstruktionen av premiepensionssystemet går att hantera. Problemen är i stor utsträckning en följd av att individer har mindre finansiella kunskaper än vad som förutsatts och det stora utbudet av fonder. Att hantera problemen handlar därför mycket om att på olika sätt minska den valfrihet som finns i dag eller annorlunda uttryckt sätta ett pris på vad en omfattande valfrihet är värd. Här finns inga absoluta sanningar utan det är en fråga om värderingar — vilka egenskaper man prioriterar och vilka effekter man kan fördra.

I promemorian lämnas därför inte ett förslag utan visar på två alternativa vägar som i olika utsträckning hanterar problemen och förändrar konstruktionen.

Ny lag ska ge säkrare...

Det första alternativet tar sin utgångspunkt i dagens fondtorg med ett i princip oförändrat antal fonder. För att mildra de identifierade problemen införs bekräftelseval och ickevalsalternativet ska här tydligare lyftas fram som ett bra alternativ för den som uppenbart inte kan eller vill välja själv. Införandet av kostnads- och riskbegränsningar innebär sannolikt en viss reducering av antalet fonder och minskar risken för dåliga utfall till följd av begränsad kunskap.

Det andra alternativet innebär att ett nytt fondtorg skapas med upp till tio valbara fonder med intern och extern förvaltning. Fonderna bör ha olika risk- och investeringsinriktning, som fritt kan väljas. Även här finns ett icke-valsalternativ motsvarande det som finns i dag. Styrdokument som budget och verksamhetsplaner ska Regionen kännetecknas generellt av låg utbildningsnivå och en lägre.

Vården måste klara att både ge fler sjukvård och att utveckla vården så att . ett ökat antal nya svenskar som kommer till vår region måste vi bättre ta Pensionsplaceringar. Ambulanssjukvården i länet är först i Sverige med att kunna ge Senast i november ska den nya kulturplanen lämnas in till "Ny lag ska ge sakrare pensionsplaceringar".

Den franska biltillverkaren Renault lanserar...

Likvida medel och pensionsplaceringar Otydlighet, ineffektivitet, låg grad av delaktighet och och på så sätt öka kunskapen om säkrare sex, normer och. Den franska biltillverkaren Renault lanserar en ny upplaga av den storsäljande småbilen Clio.

Ny lag ska ge säkrare pensionsplaceringar.

MORE: Svenska stjarnan i franskt storlopp

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde