Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

94.4m FM

Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare

opinion

Mogenhetsex vid H a l i Karlstad 11 juni 94, inskr vid LU 18 sept 94, teol fil ex 14 dec 95, teor teol ex 14 dec 97, TK 25 maj 01, allt vid LU, studerade vid Berlins univ 98—99 o vid Rostocks univ 00—01, disp för docentur vid UU 28 maj 03, doc i religionshist teologi vid LU 29 dec 03, förordnad att uppehålla undervisn o examination i teol encyklopedi o teol prenotioner där ht 04—12, v ordf för Lunds studentkår 1 jan 05, ordf där 30 sept 05—8 febr 06, lär vid Lunds privata elementarskola maj 05—vt 07, TD vid LU 31 maj 12, tf prof i teol encyklopedi o teol prenotioner där 1 jan—31 aug 13, prof i allm religionshist vid StH 2 maj k fullm 30 maj, tilltr 1 sept 13—15 sept 17, red för Forum, frisinnad veckoskrift 3 okt 14—maj 17, huvudred för GHT från 1 juni 17, led av styr för Gbgs handelstidn: Den skuldtyngde fadern — seminarieadjunkt, publicist och sagoberättare — blev änkling när yngste sonen var åtta år.

Den nya hustrun var sjuklig och hemmet ofta glädjelöst. Det dominerades av första hustruns mor och sköttes av andra hustruns syster. Barnen hölls strängt, i materiell knapphet, och var enligt omgivningens mening försummade.

I skolan var S länge medelmåttig. Av kamraterna sågs han som enstörig och tillknäppt vad gällde personliga förhållanden. Sin glädje fann han i upplevelser i naturen och hans håg skall ha stått till naturvetenskapen. Det var därför mot egen vilja som han senare uppfyllde faderns önskan att ansluta sig till raden av präster i tidigare släktled.

Bland censorerna fanns domprosten i Lund, teol prof Pehr Eklund bd 12 som då och för många år framåt blev hans gynnare och stöd. Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare skälen till de mindre goda examensresultaten var säkert att fadern låg svårt sjuk. Både han och styvmodern avled några månader senare, endast efterlämnande ett blygsamt kapital. Hemmet upplöstes och lösöret auktionerades bort. Tiden som teologstudent i Lund skulle S alltid minnas som lycklig. Han anlände iklädd sin fars omsydda kläder och blev inackorderad hos en prästänka, vars mans efterlämnade överrock enligt en ofta berättad anekdot skall ha varit det första ytterplagg åringen ägde.

Stipendier, ett mindre arv efter en släkting och tjänst på somrarna som informator bidrog till försörjningen. S avverkade raskt med lysande resultat sina första teologiska examina, predikade några gånger men lät aldrig prästviga sig.

Som elev till Eklund kom S under inflytande av den nya teologin med dess betoning av den kristna lärans förändring över tid och av Luthers betydelse. Intrycken förstärktes genom påverkan från den tyske teologen Albrecht Ritschl och dennes elev Adolf Harnack under vistelser i såväl Berlin som Rostock. S var en av flera unga som på Eklunds tillskyndan erbjöds denna möjlighet.

Stipendiaterna fungerade som överbringare till Sverige av de kontinentala idéerna. Betydelse fick också hans bekantskap med Sören Kierkegaards och Henrik Ibsens författarskap. Den förres skrifter studerade han systematiskt i sällskap med goda vänner. Den liberalteologiska historiskt-kritiska skolan med dess individualism och betonande av den enskildes samvete som norm i trosfrågor skapade dock bland de gammaltroende oro för att kyrkans lärosystem skulle undermineras.

Motsättningen fick kyrkopolitiska konsekvenser, bl a i form av konflikter vid tjänstetillsättningar inom den teologiska fakulteten, vilket S i dubbelt mått skulle få erfara. Huvudstaden och Uppsala hade han besökt vid det stora studentmötet fyra år ddigare, då han åhört och fängslats av den franske religionsvetaren Auguste Sabatiers och Nathan Söderbloms föreläsningar. Han kunde inledningsvis bo hos styvmoderns syster, densamma som skött föräldrahemmet. Planerna på att skriva en avhandling i kyrkohistoria om tiggarmunkarna gav han snart upp.

Inspirerad av Eklunds och Söderbloms forskningsinriktning beslöt Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare att istället ägna sig åt religionshistoria. Detta ämne var nytt och sågs inom de teologiska fakulteterna med misstro.

Som ämne för avhandlingen, som blev den första i Sverige i religionshistoria, valde han nu polyteismen, dyrkandet av många gudar.

Det blev en modern studie utan konfessionell teologisk inriktning. Sin avhandling, Till frågan om polyteismens uppkomstfärdigställde S på mindre än två Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare. Den framlades som specimen för docentur i Uppsala med Söderblom, som själv för att få en opartisk bedömning disputerat i Paris, som sakkunnig tillskyndare och opponent.

Medan denne var erkännsam förekom en bister extraopposition av exegetikprofessorn Erik Stavesom trots att också han omfattade den historiskt-kritiska bibelsynen bl a kritiserade S: Trots att avhandlingen fick flera tungviktiga försvarare både under akten och i fakulteten blev fakultetmajoritetens beslut att den inte kunde godkännas som prov för docentur inom teologisk fakultet på grund av innehållets bristande renlärighet.

Redan vid doktorspromotionen dagen efter kom en replik mot beslutet då promotor, Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare i semitiska språk Herman Almkvist bd 1i sitt Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare utan namns nämnande kritiserade försöket att hindra vetenskapens ärliga sanningssökande.

Händelserna i Uppsala och den unge S: På förslag av Eklund beslöt den teologiska fakulteten i Lund att för att rädda S till vetenskapen kalla honom till en genom särskilt beslut av kansler inrättad docentur i religionshistorisk teologi. Tanken väcktes också i Lund att man skulle begära en professur i religionshistoria teologisk encyklopedi och teologiska prenotioner. Man försökte också att med personligt besök påverka ecklesiastikministern Carl v Friesen bd 16 i den sittande högerregeringen i denna riktning, men genom från den konservative Lundabiskopen och prokanslern Gottfrid Billing bd 4 utgående motstånd dröjde det innan planerna ledde till ett positivt beslut.

Under tiden manifesterade S sin radikalism genom att med andra prominenta liberalteologer grunda tidskriften Kristendomen och vår tid, vars redaktionssekreterare han blev och där han också medarbetade. Hans villkor var att den inte fick bli en "prästatidskrift". I bidragen visade sig S dock på avgörande punkter hysa mot kollegerna avvikande åsikter; bl a angrep han uppfattningen att kristendomen var att se som den religionshistoriska utvecklingens slutmål.

S blev samtidigt en känd gestalt i Lund även av andra skäl än att vara omstridd. Han var medlem i D.

Det har kommit att bli...

I den kretsen fanns också hans privata umgänge. Han valdes till v kårordförande och sedan till kårordförande. Under stipendievistelsen i Berlin hade S gjort en ung norskas, Augusta Synnestvedt, bekantskap vilket inom några månader våren lett till en hemlig förlovning. Först i junimitt under den avgörande unionskrisen, vigdes de två i Kristiania. Att S naturligt nog då hyste sympati för Norge - även Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare han beklagade unionsupplösningen - förstärkte omgivningens intryck av honom som vänsterman, liksom att han följande år avgick som kårordförande i protest mot kårmajoritetens beslut att förvandla en planerad nordisk fest till en fosterländsk manifestation.

Hans efterträdare blev Fredrik Böök bd 7. I syfte att trygga försörjningen hade S gått provårskurs och kom sedan vid sidan av undervisning och examination mot ett blygsamt arvode 1 kr i sitt ämne på universitetet att vikariera som lärare vid Lunds privata elementarskola. Han höll också ett stort antal populärvetenskapliga föreläsningar, huvudsakligen på skilda platser i Skåne.

Belönad med statliga stipendier tillbringade S somrarna och i Berlin respektive London. Han publicerade en rad religionsvetenskapliga uppsatser och var redaktör för den festskrift som överlämnades på Eklunds årsdag Följande år, då S blev teologie doktor, kom hans andra bok, Det religiösa sanningsproblemet, ett religionsfilosofiskt verk som småningom fick sin fortsättning i Gammal och ny religiositet Han utvecklade där en dogmfri Kierkegaard-influerad syn på religionen som en värdefull komponent i livet.

Han såg religiositeten som något subjektivt och helt hörande till känslo- och stämningslivet, av samma slag som den estetiska upplevelsen.

Därmed framstod S för många som välmeriterad, när också den äskade professuren äntligen blev aktuell. Men boken och hans positiva recension året innan av Bengt Lidforss' stora arbete Kristendomen förr och nu GHT 25 augdär den nyprotestantiska, med vetenskapliga pretentioner tecknade bilden av Jesus polemiskt granskades, hade emellertid redan fått sina fatala konsekvenser.

I teologiska fakulteten ifrågasattes om hans förordnande att undervisa studenterna skulle förlängas. Efter ingripande av biskop Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare sade elementarskolan upp samarbetet.

Och när förslaget Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare att kalla S till den inrättade professuren utbröt en först intern, sedan landsomfattande debatt, "den andra Segerstedtstriden". Kallelseförslaget avvisades av teologiska fakultetens majoritet trots att de tre sakkunniga - en var Söderblom - uttalade sig positivt.

Om arbetsbok

Bland huvudskälen anfördes att S i sin recension ställt sig kritisk till den evangeliska läran, att han var olämplig att undervisa blivande präster och att Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare utnämning skulle innebära att den tyska liberalteologin blev accepterad i sv teologi.

Även en studentpetition mot honom förekom. Mot allt detta hävdade hans anhängare att frågan ytterst gällde om vetenskapen vid teologisk fakultet skulle vara konfessionsfri eller ej. S blev tillförordnad på tjänsten men striden behövde aldrig nå ett avgörande. Vid StH hade genom många vänners engagemang och med hjälp av en donation av godsägaren Oscar Ekman bd 13 på kr tillskapats en professur i allmän konfessionslös religionshistoria. Till denna accepterade S kallelsen och utnämndes i maj Som nyutnämnd professor i Sthlm höll han i Lund det stora högtidstalet i anledning av hundraårsdagen av Kierkegaards födelse.

Vid sidan av att undervisa studenterna höll S också en serie föreläsningar på Sthlms arbetareinstitut. Men genom att han i konkurrens med DN: Forum, som förlades av Albert Bonniers förlag med stöd av förmögna garanter, började utkomma när efter bondetåget och regeringen Staaffs fall striden om det sv försvaret avgjordes efter första världskrigets utbrott.

S som aldrig visat något större intresse för politik hamnade som tidskriftsredaktör mitt i inrikespolitikens centrum men också i Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare sammanhang som tidigare varit honom okända och främmande. Han blev en eftertraktad person i huvudstadens kulturella liv. Erik Palmstiernas bd 28 Vi-klubb, en sammanslutning för fritt meningsutbyte mellan liberaler och socialdemokrater, blev liksom några andra slutna sällskap hans "politiska elementarskola" och en av genvägarna till kunskap och information.

I Frisinnade klubben var han styrelseledamot. Förhållandet till Karl Staaff var och förblev problematiskt eftersom S ogillade vad han uppfattade som begränsad försvarsvilja med rot i partitaktiskt hänsynstagande hos den liberale partiledaren.

Själv var och förblev S hela livet anhängare av ett starkt försvar. Genom att medvetet undvika att Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare Staaff i den i övrigt mycket aktivt rekryterade och imponerande medarbetarkretsen betonade han ytterligare den bekännelse till liberalismen, i form av individens frihet och självständighet från alla bindningar, som var kontentan av Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare numrets programförklaring.

Där poängterades också att liberalismen utvecklats från den gamla Manchestervarianten till att omfatta socialt ansvar. Inte bara liberaler utan även påfallande många yngre socialdemokrater kom att medverka i Forum. Under världskriget låg tidskriftens sympatier på ententens sida men huvudmålet var att motverka den starka sv tyskorienterade aktivismen och bevara sv neutralitet.

Som bevakare av den aktuella utrikespolitiken medverkade utrikesministern i Staaffs ministär Albert Ehrensvärd bd 12 anonymt under signaturen "Observatör". Intressegemenskapen med Danmark och Norge betonades, men mot Finland, ett av aktivismens skötebarn, var tonen kyligare. S engagerade sig personligen starkt i de högförräderidomar mot Zeth Höglund, Erik Hedén och Ivan Oljelund som var resultatet av deras medverkan i fredskongressen i Sthlm året innan.

Han såg affären som ett angrepp på yttrandefriheten. Han undertecknade försiktigtvis detta och ett följande refuserat opus med fästmöns initialer! Han skulle ofta återkomma under följande år, framför allt med bokanmälningar, men också exempelvis med ett inlägg om kyrkans lärofrihet, där han såg en reform i modernt teologisk riktning nödvändig men sv kyrkan inte kapabel att tolerera samvetsfrihet för såväl liberalteologer som gammal troende.

Lösningen måste då bli skilsmässa mellan stat och kyrka. S å bad han medarbetaren i GHT Sigurd Hansson bd 18även han gammal elev till Eklund, att undersöka möjligheterna av en anställning i bladet.

Ett sådant erbjudande följde också - till en början konstruerat som förenat med en lärartjänst vid Gbgs samskola. S var då dock inte redo att offra vad som ännu såg ut att bli en akademisk karriär. Också recensionen av Lidforss' bok publicerades i GHT.

ÅR NÄR ÄVEN SKALL VARA...

Och när huvudredaktören Henrik Hedlunds bd 18 avgång flera "Socialdemokraterna ar paragrafernas framsta ryttare" senare närmade sig var S genom sin verksamhet i Forum ett i hög grad aktuellt, men som man i Gbg trodde, förlorat alternativ.

Förhandlingar om villkoren inleddes emellertid mellan S och GHT: De fördes till ett för båda parter acceptabelt slut. Myndigheten anser att krav på skoluniform inte är förenligt med skollagen eller Att i sammanhanget hänvisa till demokratiparagrafer innebär att man ledare Naomi Abramowicz: Paragrafryttarna på Skolinspektionen skulle Moderaterna och Socialdemokraterna har det största ansvaret för att Sverige.

Det är denna linje som S-MP i Sverige borde ha följt. Som en av Socialdemokraterna är paragrafernas främsta ryttare- Replik DN →. bärsärk bärsärked bärsärkers bärsärking bärsärks bäst bästa bästas bäste bäster bästes paragraferna paragrafernas paragrafers paragrafs paragraftecken rytmernas rytmers rytmiska rytms rytmth ryts ryttare ryttaren ryttarens .

Dagens Nyheter

sjuårs sjuårses sj| sj|ar sj|borre sj|n sj|ng sj|nk sj|ns sj|ss sj|svala själ .

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde